Slutställning
1. Linus Olsson 5½/6
2. Axel Smith 4½/6
3. Nils Grandelius 4½/6
4-5. Peter Vas & Michael de Verdier 4/6
6-10. Hans Tikkanen, Sebastian Nilsson, Ellinor Frisk, Björn Lundberg, Adam Brzezinski 3½/6
11-15. Peter Lauritszon, Johan Sivhed, Anders Persson, Daniel Abrahamsson, Joakim Wahlström 2½/6 (samtliga fem delade på rejtingpriset!) 2½/6
16-18. Henrik Olsson, Magnus Nylund, Jacob Mejvik 2/6
19. Nils-Olof Gottfries 1½/6
20. Anna Lindgren 0/2

Rond 1
Anders Persson – Linus Olsson 0-1
Hans Tikkanen – Daniel Abrahamsson 1-0
Peter Lauritzson – Sebastian Nilsson 0-1
Axel Smith – Jacob Mejvik 1-0
Johan Sivhed – Nils Grandelius 0-1
Björn Lundberg – Magnus Nylund 1-0
Henrik Olsson – Michael de Verdier 0-1
Peter Vas – Joakim Wahlström 1-0
Nils-Olof Gottfries – Ellinor Frisk 0-1
Adam Brzezinski – Anna Lindgren 1-0

Liksom i LASK:s jubileumsturnering blev rond ett helt fri från skrällar. En hel del av de lågrankade spelade bra schack under större delen av partiet men räckte inte till mot slutet. Med en preparerad nyhet i 16:e draget som svart i skotskt utjämnade Magnus Nylund enkelt mot Björn Lundberg. Han kämpade därefter om fördel under ett par drag. Nils-Olof Gottfries spelade ”blitz variation” mot Winaver-franskt. Han fick, precis som han brukar, upp ett hejdundrande initiativ mot Ellinor Frisk. I komplikationerna gick han dock senare fel. Vann snabbast gjorde Hans Tikkanen, i ett parti där han effektivt visade hur man bemöter svarts ruffel i budapestgambit. Efter tolv drag hade Hans pjäs mer.

Rondens parti: Axel Smith – Jacob Mejvik. Axel spelade dagen till ära LASK/Höllfors Alarm med 1.f4 och fick liten fördel. Partiet var dock relativt jämnt och ebbade så småningom ut i ett lika tornslutspel. Efter att ha gjort ett tiotal menlösa drag i sidled med tornet tröttnade Axel på Jacobs remiintentioner och gav honom istället en vinstställning. I cirka tjugo drag höll denna vinstställningen i sig, innan Jacob satte bort en avgörande bonde. Det hade istället gått att forcera ner denna bonde i dam.

Rond 2
Linus Olsson – Björn Lundberg 1-0
Michael de Verdier – Hans Tikkanen 1-0
Sebastian Nilsson – Peter Vas ½-½
Ellinor Frisk – Axel Smith 0-1
Nils Grandelius – Adam Brzezinski 1-0
Magnus Nylund – Anders Persson 0-1
Daniel Abrahamsson – Henrik Olsson 1-0
Joakim Wahlström – Peter Lauritzson 0-1
Jacob Mejvik – Nils-Olof Gottfries 1-0
Anna Lindgren – Johan Sivhed 0-1

Speciellt för ronden var att de spelare som var överrens kunde spela långparti istället för entimmars. Två stycken utnyttjade detta. Linus Olsson spelade säkert på förstabordet, och avslutade med en snygg kombination som vann bonde och parti. På bord två bröt Michael de Verdier mot Linus främsta råd och ställde istället pjäserna framför bönderna. Hans Tikkanen verkade stå bra, men i tidsnöden gjorde han en grov tavla och förlorade pjäs och parti i ett drag. Värt att notera är att Nils-Olof Gottfries åter fick igång en grym attack, han offrade först en pjäs på h3 och sedan en på g3 mot vits rockadställning. Jacob Mejvik försvarade sig kyligt och hade sedan inga större problem att själv attackera med sin extrapjäs.

Rondens parti: Magnus Nylund – Anders Persson. Magnus spelade vit i en benoni och ställde ut pjäserna där de bör vara. Anders laborerade dock fint och hade så småningom bundit upp Magnus till den grad att man verkligen såg på honom hur han led. Springaren på c3 var spikad längs a1-h8-diagonalen och längs e1-a5-diagonalen. Bonden på e4 var spikad längs e-linjen, kungen stod kvar i centrum. Magnus kämpade på fördömligt och det krävdes ytterligare fantasi och manövererande från Anders sida innan poängen bärgades.

Ställning efter rond 2
1-4: Linus Olsson, Axel Smith, Nils Grandelius, Michael de Verdier; 2/2
5-6: Sebastian Nilsson, Peter Vas; 1½/2
7-14: Hans Tikkanen, Björn Lundberg, Ellinor Frisk, Adam Brzezinski, Anders Persson, Daniel Abrahamsson, Peter Lauritszon, Jacob Mejvik, Johan Sived; ½
16-20: Magnus Nylund, Henrik Olsson, Joakim Wahlström, Nils-Olof Gottfries, Anna Lindgren; 0/2

Rond 3
Nils Grandelius - Linus Olsson 0-1
Axel Smith - Michael de Verdier 1-0
Hans Tikkanen - Sebastian Nilsson ½-½
Peter Vas - Björn Lundberg ½-½
Peter Lauritzson - Ellinor Frisk ½-½
Adam Brzezinski - Daniel Abrahamsson 1-0
Anders Persson - Jacob Mejvik 1-0
Johan Sivhed - Magnus Nylund 1-0
Henrik Olsson - Anna Lindgren 1-0
Nils-Olof Gottfries - Joakim Wahlström ½-½

Linus Olsson vann ett långt parti mot Nils Grandelius. Nils stod lite bättre men gjorde sedan ett av många vanliga misstag. Eftersom han inte kunde se hur han skulle vinna den låsta ställningen så bytte han ett par pjäser och tog en lite sämre ställning - eftersom denna också var remi (vad han kunde se). Ack vad detta misstag är vanligt! Linus tog sedan god tid på sig och vann partiet när Nils började få ont om tid. Axel Smith tog ännu längre tid på sig för att vinna. Han stod på vinst redan efter öppningen men blev nonchalant och precis när han trodde motståndaren skulle ge upp så vaknade partiet till liv igen. Först efter 121 drag säkrades poängen. Dessförinnan kunde Michael de Verdier ha krävt remi på ställningsupprepning en gång, men med lite tid noterade han inte detta.

Rondens parti: Hans Tikkanen - Sebastian Nilsson. Hans var missnöjd med sin tidsförbrukning i de tidigare ronderna och hade bestämt sig för att göra något åt dessa. Detta inleddes med att komma 20 minuter försent, men sedan blixtade han ut cirka tio drag. Därefter blev ställningen för intressant för att han skulle kunna fortsätta spela snabbt, och Hans kom som vanligt i grov tidsnöd, men nu först i slutspelet. Där satte han bort en lovande ställning och hade bara 14 sekunder kvar mot Sebastians minuter. Då satte Sebastian tornet rakt i slag (precis som vi förutsagt i spelarpresentationen). Hans lyckades slå alla Sebastians bönder och promovera en av sina egna till en dam, innan hans tid tog ut. Ett remiparti där det hände mycket! (By the way, även spelarpresentationens förutsägelse om att Sebastian knyter skorna flera gånger per parti har visat sig stämma under denna turnering).

Rond 4
Linus Olsson - Axel Smith ½-½
Sebastian Nilsson - Adam Brzezinski ½-½
Peter Vas - Nils Grandelius ½-½
Michael de Verdier - Johan Sivhed ½-½
Ellinor Frisk - Anders Persson 1-0
Björn Lundberg - Hans Tikkanen 0-1
Jacob Mejvik - Peter Lauritzson 0-1
Daniel Abrahamsson - Nils-Olof Gottfries 1-0
Joakim Wahlström - Henrik Olsson 1-0
Magnus Nylund - Mragel Vrillestad 1-0

Fyra remier på de första fyra borden, där enbart förstabordet kan sägas vara utan hård kamp. Spelkvaliten sjönk mot slutet, vilket visade att åtta timmars speltid (2 partier) är fullt tillräckligt under en dag. Det är trevligare med mänskliga förhållanden, och 12 timmars speltid (3 partier) per dag är inte mänskligt. Idag satte Jacob Mejvik bort damen, Henrik Olsson gick in i självmatt med bonde mer, Linus Olsson tog en klassisk "städremi" och Mragel tvingades tyvärr hoppa in på sistabordet. Positivt var att Hans Tikkanen vann ett hårt parti och är nu med i segerstriden igen! Hela 9 spelare delar trejdeplatsen, en poäng efter ledarduon. Det kommer att bli stenhårt in i det sista!

Rondens parti: Daniel Abrahamsson - Nils-Olof Gottfries. Ronden innan hade Nils-Olof haft fyra sekunder kvar för hela partiet med dam mer. Motståndaren förbarmade sig över honom och tog remi. I detta partiet spelade Nils-Olof upp ett remislutspel mot sin klart högre rejtade motståndare. Han hade dock hamnat i sin vanliga tidsnöd, inför 30-dragskontrollen. Tyvärr glömde Nils-Olof bort att han fick mer tid efter 30 drag och fortsatte att rycka i ytterligare 15 drag! Daniel Abrahamsson höll god min och inkasserade hela poängen.

Ställning efter rond 4
1-2: Linus Olsson, Axel Smith; 3½/4
3-11: Hans Tikkanen, Sebastian Nilsson, Nils Grandelius, Michael de Verdier, Peter Vas, Ellinor Frisk, Adam Brzezinski, Peter Lauritszon, Johan Sived; 2½/4
12-13: Anders Persson, Daniel Abrahamsson; 2/4
14-15: Björn Lundberg, Joakim Wahlström; 1½/4
16-18: Jacob Mejvik, Henrik Olsson, Magnus Nylund; 1/4
19: Nils-Olof Gottfries; ½/4
20: Anna Lindgren; 0/4

Rond 5
Adam Brzezinski - Linus Olsson 0-1
Axel Smith - Sebastian Nilsson 1-0
Hans Tikkanen - Ellinor Frisk 1-0
Peter Lauritzson - Michael de Verdier 0-1
Johan Sivhed - Peter Vas 0-1
Nils Grandelius - Daniel Abrahamsson 1-0
Anders Persson - Björn Lundberg 0-1
Magnus Nylund - Joakim Wahlström 0-1
Henrik Olsson - Jacob Mejvik 1-0
Nils-Olof Gottfries - Mragel Vrillestad 1-0

En liten kommentar till lottningen kan vara nödvändig, eftersom det verkar ologiskt att Adam Brzezinski flyttas upp till bord 1. När man lottar Schweizer bestäms lottningen av följande regler.
Grundprincip 1) Man får aldrig möta samma person två gånger. Man ska inte (förutom i sista ronden) kunna ha tre fler partier av en färg, eller tre raka partier med samma färg.
Grundprincip 2)Spelare i en poänggrupp (spelare med lika antal poäng) sorteras i första hand efter rejting. Spelaren som är sorterad överst i poänggruppen möter spelaren som är sorterad överst på den undre halvan i poänggruppen.
Grundprincip 3) Har man en poängrupp med udda antal spelare eller där det inte går att para ihop lottningen (då de inbördes mötena redan är spelade) flyttar man upp de en eller flera (det minsta antal som behövs) spelarna som är sorterade överst i poänggruppen under.
Regel 1) En spelare ska helst möta en motståndare med lika många poäng, i annat fall med så liten skillnad som möjligt
Regel 2) Så många spelare som möjligt ska växla färg jämtemot förgående rond
Regel 3) Man ska inte möta en motståndare med fler eller färre poäng två ronder i rad (gäller ej i sista ronden)
Regel 4) Man ska inte möta en motståndare med fler eller färra poäng två gånger på tre ronder (gäller ej i sista ronden)

Så över till vårt aktuella fall, varför Adam Brzezinski fick möta Linus Olsson.
Grundprincip # 3 säger att man ska flytta upp två spelare av de som har 2½/4.
Regel # 4 är orsaken till att Hans Tikkanen inte kunde möta Linus Olsson. I rond 3 flyttades han nämligen upp och fick möta Sebastian, som hade fler poäng.
Regel # 2 är orsaken till att Sebastian Nilsson, Ellinor Frisk, Michael de Verdier och Peter Vas inte kunde möta Linus.
Grundprincip # 1 är orsakten till att Axel Smith eller Nils Grandelius inte kunde möta Linus.
Grundprincip # 2 är orsaken till att Adam Brzezinski möter Linus och inte Peter Lauritzson eller Johan Sivhed. Adam har nämligen högst rejting.

Hoppas att det blev förståligt! Det tar lite tid att sätta sig in i detta.
På ett sätt blev lottningen väldigt bra. Toppmötena sparades till sista ronden. Rond 5 var ganska ojämn, med många klara segrar.

Rond 6
Linus Olsson - Hans Tikkanen 1-0
Axel Smith - Nils Grandelius 0-1
Michael de Verdier - Peter Vas ½-½
Sebastian Nilsson - Johan Sivhed 1-0
Björn Lundberg - Peter Lauritzson 1-0
Joakim Wahlström - Adam Brzezinski 0-1
Ellinor Frisk - Henrik Olsson 1-0
Daniel Abrahamsson - Anders Persson ½-½
Nils-Olof Gottfries - Magnus Nylund 0-1
Jacob Mejvik - Mragel Vrillestad 1-0

Hans Tikkanen kom passivt ur öppningen och körde ett desperadoangrepp framför sin egen kung med g5-g4 och Dg5. Detta föll oförtjänt bra ut, men sedan spelade han ett par inexakta drag och Linus Olsson kunde infiltrera på sjunde raden med dödliga konsekvenser. Axel Smith spelade 16 drags teori och sedan avvek Nils Grandelius från Axels analyser. Efter femtio minuters använd betänketid och blott tre ytterligare drag gjorde Axel en katastrofal taktisk blunder och gick snabbt under. I partiet Michael de Verdier - Peter Vas var det otroligt låga odds för att det skulle bli remi. Som nämnts i spelarpresentationen verkar det som om Michael för det mesta är nöjd med remi. På sina två senaste partiet mot Axel har han t.ex. bjudit remi inte mindre än åtta gånger! Spelarpresentationen nämnde också att Peter har vissa svårigheter att avgöra partiet när han har klar fördel. Partiet utvecklade sig precis som man kunde förutse: i en jämn ställning bjöd Michael remi men Peter nobbade. Peter fick sedan klar fördel men lyckades inte förvalta denna och så småningom enades man om remi.

Rondens parti: Björn Lundberg - Peter Lauritzson. Svart fianchetterade sin svartfältare och rockerade kort. Vit var inte sen med att köra på med h4-h5xg6 och byte av svartfältaren. Peter var tvungen att ge upp en kvalitet för att överleva, men fick som kompensation en bonde samt att Björns kung var kvar i centrum. Med enbart damen och löparen skapade sedan Peter en hel del obehag, men Björn marscherade sakta och metodiskt undan med kungen och lyckades slutligen få upp ett vunnet slutspel med sin merkvalitet.