I matcherna mellan veteraner och kvinnor eller ”rising stars” såg man en tydlig skillnad i energi mellan lagen. Veteranerna hade upplevt toppen på sina schackkarriärer för länge sedan. För den äldsta deltagaren i Lund är det inte så. 54-årige Kåre Hove Kristensen blir nämligen utnämnd till Internationell Mästare bara en månad innan turneringsstart. Så här förklarar han framgången:
– Att det är en åldersskillnad på 41 år mellan de yngsta och den äldsta som blir utnämnd till IM vid nästa Fide-möte i Baku i juni visar varför schack nog är världens bästa sport om man vill kunna konkurrera på relativt hög nivå i många år. (Schack är för övrigt också världens bästa sport av fler anledningar!)
– När jag tog min sista norm spelade jag lustigt nog remi mot den yngsta som blir utnämnd till IM. 13-årige Leon Luke Mendonce är blott av ett nästan oändligt antal talanger i den indiska schackfabriken. Under 17 dagar i februari tog han tre IM-normer i Serbien!
– Då jag skulle spela mot honom så satt där en trevlig man i min egen ålder vid brädet. Jag sa vänligt till honom att han nog satt sig på fel bräde i den gigantiska spellokalen. Det visade sig att det var pojkens pappa, som fint fyllt i protokollet till sin son.
Hur länge har du jagat titeln?
Kåre Hove Kristensen svarar: 
– I början av 90-talet hade jag IM-titeln lite i tankarna och två gånger var jag nära norm, men så blev jag far och livet fylldes av andra prioriteringar. Men i slutet av 2014 eller början av 2015 vann jag de fyra första partierna i Skakligaen mot starkt motstånd och började tänka att det kanske skulle vara möjligt att ta en norm. I februari/mars 2015 spelade jag på förstabordet för det danska landslaget i Veteran-VM och tog min andra norm. Skulle hålla ett tornslutspel med bonde mindre i sista ronden – mycket nervöst! Fyra dagar efter att jag kom hem klarade jag normen även i Skakligaen, och kom senare under året över 2400 i elo. Därefter skulle det gå ytterligare fyra år och 14 turneringar innan den sista normen vid Grenke Chess Open i påskas.
Hur känns det?
– Det ska bli mycket tillfredsställande att se IM Kristensen i turneringstabellen! Det är många öppningar jag haft lust att spela men som jag väntat med för att jag inte vågade experimentera.
Nio ronder på fem dagar är tufft. Har du någon speciell strategi för att orka med? 
– Jag fortsätter gå till träningscentret minst två gånger i veckan hela sommaren, och så får jag gärna springa en eller två gånger under turneringen – schack kräver mycket energi! Utan Sofia-regler hade man kunnat överväga ett par remianbud. Annars har min strategi – om man nu kan kalla det för en strategi – generellt varit att spela mina partier med full energi, och det har säkert gett extra poäng några gånger och kostat poäng andra gånger.
Vad har du för ambition i turneringen? 
– Är mest spänt på hur det ska bli att spela schac när jag slipper tänka på att uppnå den sista normen. Jag har länge känt att spelet varit krampaktigt just på grund av det.
Hur ser du på Sofiareglen? (att man inte får bjuda remi) 
– En bra regel. Schack är många saker, men först och främst sport och konkurrens och då kan man inte avsluta ett parti i halvtid. Tänker dock att den sista ronden bör vara undantagen, särskilt i turneringar med många dubbelronder, för då är alla så trötta att de borde få möjlighet att ta sig hem några timmar tidigare. Lite mänskliga hänsyn kan man ta!
Har du blivit inspirerad av Alpha Zero? 
– Det korta svaret: ja. Har sett en handfull partier och köpt boken Game Changer, men bara hunnit läsa ett par kapitel. Inspirationen är helt klart att material kan kompenseras av ett långsiktigt initaitiv. Det är dock svårt att omprogrammera våra schackhjärnor, för de flesta av oss – inte minst på grund av tidigare analysmotorer – värderar material väl högt. Det är något jag kommer att försöka att vara medveten om. Då jag var yngre offrade jag gärna material, så det får jag försöka vända tillbaks till!
Vilket är ditt mest minnesvärda parti? 
– Det är inte för att retas med Mikkel Antonsen, men mitt svartparti mot honom 2015 är absolut ett av dem. Det hade för övrigt stor betydelse då det innebär att min liverating gick över 2400, vilket är kravet för att bli IM. Vitpartiet mot Ledger 2016 var ett otroligt kampparti som jag också är nöjd med.
​Har du någon svensk schackspelare som förebild?
– Det är upplagt att peka ut Bent Larsen som förebild, vilket han också är många på många sätt, men tänker man på spelstil har jag haft andra förebilder: Fischer, Geller och Spasskij. De två böcker som haft mest betydelse för mig är Ficshers ”My 60 Memorable Games” och Gellers ”The Application of Chess Theory”. Men nu när jag blivit äldre måste jag snart säga Ulf Andersson! I alla fall har slutspel gett mig en hel del poäng de senaste åren.
Något vi inte vet om dig?
– Säkert mycket! I en svensk turnering kan det vara på sin plats att nämna att det mesta av min frus familj bor i Dalarna, så jag har varit där för midsommarfirande 15 gånger och kan Små Grodorna utantill.

Turneringens hemsida