|
|
|
|
"Riktigt" bra I Laholm |
den 4 maj 2008 |
1-3 maj, då hetlevrade demonstranter protesterade mot Irakkriget, för låga pensioner och leverfläckar, spelades också Delta lift open i Laholm. Staden som är en blandning av Pippi Långstrumps scenografi och de vackra bergen i Österrike. Emil och Anton var givetvis där för att inteckna en och annan IM-norm. De tre första partierna hade spelarna en timme på sig att fixa biffen.
I första ronden blev lottningen rättvist fördelad mellan Glasrikarna. Emil fick möta en svårslagen 1540 medan Anton var förhandsfavorit mot Nils Grandelius 2363. Till allas uppenbara förvåning vann Emil komfortabelt i en pircare och Anton blev totalt krossad positionellt, taktiskt och fysiskt.
I andra ronden vann Anton ganska enkelt mot en lägre rankad efter att hans motståndare lite oklokt tagit en bonde för mycket och fick se sin kung duka under för otäcka hot. Emil fick äran att möta Björn Ahlander 2534. En stark IM och en gammal lärare till Emil från schacklägret i skara för ett par år sedan. Nu var dock rollerna ombytta då Emil "Trompowskyteoretikern" Lindahl kollrade bort Björn i en taktisk variant där Emil hittade ett lyckat motoffer mot Björns begynnande angrepp. Då tidsnöden snart var ett faktum vädjade Ahlander till en remi som Emil avböjde eftersom merbonden och den bättre ställningen i vanliga fall leder till en oantastlig etta i protokollet. Men de högrankades förbannelse gjorde sig åter igen påmind och med få minuter kvar på klockan satte Emil bort sin vinst och alla remichanser. Björn var nöjd men fällde kommentaren "det var ditt parti" i efteranalysen. Denna vänliga gest ändrade säkerligen Emils inställning till sin nolla.
Tredje ronden förlöpte väl för både Emil och Anton. Emil hämnades förlusten mot Björn genom att slå Johan Ahlander 1689 i en välspelad Pirc. Anton spelade samma öppning mot Tommy Lidén 1972 som efter lite försök till kungsangrepp satte pjäs och gav upp efter ytterligare bortsättning.
Den första dagen var till ända och även om Ahlanderförlusten sved en aning var både Emil och Antons insatser väl godkända.
I fjärden ronden mötte Emil Bengt Wihlborn 1881 för tredje gången detta år. Bengt undvek Emils fantastiska Trompowsky variant och kom in i det luriga moderna försvaret istället. Även om Bengt inte var helt förtrogen med öppningen spelades den väl tills han tryckte in med d5, (en positionell groda av stora mått mätt) Emil roffade åt sig ett par bönder och till slut ett helt torn. Det blev till slut bara en kvalité då Emil såg angreppsspöken och vissa chanser visade sig på Bengts himmel men hans kungsställning var svag och han fick snart finna sig i att bli mattad. Anton fick möta Alexander Johansson 2173 i en mustig sicillianare som Anton bara stod sämre och sämre i. För att få något som helst spel offrade Anton friskt både bönder och pjäser. Offren var kassa och förlusten var ett faktum tills Alexander efter kort betänketid slängde in det kanske sämsta mellandraget i schackets historia och fick se hela sin ställning förvandlas till grus, stoft och fiasko. Anton sa "tack", Alexander sa kanske "fan" och där skildes deras vägar åt.
Femte ronden bjöd Anton på en måhända tam men säker g3 variant mot Mende Dimovksi 2150 i skandinaviskt försvar som efter vissa, nästan obefintliga chanser, för båda sidor slutade i en överrenskommen remi där Anton återigen offrat en aning dubiöst för att få ett något bättre slutspel. Emil fick spö mot Magnus Lindhe 2207 då han i en pircare fick för sig att a6 var ett bra drag. Magnus Lindhe förstod att det var ett drag att fnissa åt och fläskade på mot den svaga b6rutan.
I sjätte ronden spelade Anton sin vana trogen riktigt uselt i öppningen mot ,Andreas Backman 2138, och stod sämre i större delen av partiet förutom i några få drag i mittspelet. I sin iver att avgöra läckert offrade Andreas en kvalité för att kunna gå ner med sin bonde och komma pjäs över. Efter ett långt sökande i alla myllriga varianter hittade Anton en remi där Andreas planenligt kom pjäs över men fick se sin springare inspärrad av Antons mäktiga kung. Emil mötte Benjamin Ehmann 1808 och gick bort sig totalt i taktiska förvecklingar som slutade med dam och pjäs mot två torn och två pjäser. En förlorad ställning för Emil men Benjamin nöjde istället för vinsten sig med att sätta sin kung mitt på bräden och bli mattad.
Den sista ronden blev Anton slaktad av Gregor Reid 2218 i 20 drag. I efteranalysen visade det sig att Gregor var lite utav ett taktiskt geni och trevlig likt en prick. En poäng värd att släppa enbart för att bevittna Gregors schackliga äventyr i föregående rond. Emil spelade suveränt mot Conny Holst 2237 i en kungdindian som svart. I den ungerska varianten spelade emil lite på känsla en teorivariant och undvek Connys avancemang mot svarts kungflygel. Efter ett välklurat offer hade Emil goda men svårfunna vinstvägar och efter ett något inkorrekt drag i slutet fick Emil nöja sig med remi.
Så efter de alla sju ronderna slutade Emil på 4.5 och Anton på 4. En stark prestation kan tyckas och de som tycker det kan jag givetvis hålla med. Runt 50 rankingpoäng plus och ett inkasserat rankingpris á la 500 kronor som givetvis skänktes till Mbako i Etiopien var Anton nöjd och glad. Emil var något besviken över sin tappade halva mot Conny och förlusten mot Björn men var desto gladare över febern och den ömmande halsen som den trånga och varma teaterlokalen fylld med halvsjuka schackspelare gett honom
Turneringen vanns ensamt men något oförtjänt av herr Agrest följt av vår hemsidas makalösa skapare Axel Smith. Jag ber att få tacka för mig och hälsa er hjärtligt välkomna till Suratrampträsket i Mohatmaheiti.
Vid tangentbordet Anton Gummesson med kraft |
|
|
|
|
|