|
|
|
|
|
| Vinst mot Sveriges i särklass näst största Ö |
| den 15 januari 2008 |
Så var det åter dags för seriespel efter juluppehållet det goda. Denna gång stod reinkarnerade Ölands SS för motståndet, ett lag som förra säsongen höll på att trilla ur divisionen men som nu framstod som ett av Glasrikets främsta hot i jakten på division I. Innan denna omgång låg vi i ensam ledning följda av Hultsfreds SK (förlust mot Öland) och just Öland, förlust mot Bräkne-Hoby. Denna match avgjorde således huruvida Öland och eventuellt Hultsfred skulle få chansen att gå upp jämsides inför de sista 3 ronderna av serien. Mästerspindeln i nätet - Per-Åke, verkar ha permanentat sin förmåga att få fram bra lag och denna rond var inget undantag, snittranking på 1949 smakar saft i munnen.
Matchen inleddes med att undertecknad tyckte att "sätta en bonde och stå i mångt och mycket skitkasst efter 9 drag är nog inte så dumt ändå". Min motståndare på fjärdebord nappade instinktivt på mitt verkligt luriga bete och offrade en pjäs vilket inte kunde antas. En god start. Resten av laget skötte sig dock bra och flera lovande ställningar byggdes upp, kanske främst av Patrick på förstabord mot Ölands meriterade hemvändare Conny Olsson. Patricks ställning var både mystisk och god med ett rejält utvecklingsförsprång och ett litet kungsangrepp. Men först klar blev ändå allas vår Anton Gummison på sjundebord mot gamle Glasrikaren Christer Schöllin. Det blev en skandinavare till öppning där Christer efter 16 drag satte den alltid så oerhört viktiga h6-bonden och inte ville spela mer. Efter ytterligare någon timme blev Angelina klar på åttonde bord där hon i en stabil sicillianare rutinerat (går det när man är 14?) manövrerat ut sin motståndare och bytt ner till ett vunnet slutspel. 2-0 till Glasriket.
Nästa parti att avslutas var mitt eget där jag helt oförtjänt fått kompensation för min tidiga bondetorsk och stod bra med en tripplering på c-linjen mot motståndarens långrockerade kung. En liten jobbig bondeframstöt från min sida innebar snart en vunnen ställning där ett tornoffer till sist fällde avgörandet. Björn på bord 6 kom in i en något oortodox kungsindier med megamärkligt spel. Snart var Björns ställning relativt ohållbar men ett girigt bonderov från motståndaren gav åter liv till Björns välsvarvade pjäser. Verkligt skojigt. Björns tillfälliga initiativ ledde dock inte hela vägen utan remin förhandlades fram efter en del avbyten och en utjämnad ställning.
Med ställningen 3,5-0,5 i ryggen krävdes nu bara ytterligare en vinst för att säkra det gyllene matchpoängsguldet som hägrade bortom horisonten. Det såg onekligen lovande ut då 3 av de 4 återstående partierna var mer eller mindre vunna. I det fjärde och än så länge ovunna partiet tog Percy remi på andra bordet i en något sämre ställning, men motståndaren hade å andra sidan en jobbig tidsnöd så resultatet var vad man i folkmun brukar kalla "rättvist". Pierre som gjorde sin första seriematch denna säsong spelade bra och stod marginellt bättre partiet igenom. Det hade dock varit svårt att vinna om inte motståndaren gått in i en springargaffel som förlorade en ren kvalitet och därmed hela partiet. Patrick som mer eller mindre spelat ut sitt mäktiga motstånd offrade en kvalitet för chansrikt spel och ett par bönder. Slutspelet som senare uppstod visade sig dock vara svårvunnet och ytterligare en remi var överenskommen. Med matchvinsten i hamn återstod endast Marcus parti som sedan länge verkat vunnet med två sunda merbönder. I tidsnöden strulade dock Marcus till det och försökte behålla sin kvalitet- och bondeledning i onödan. Detta resulterade i remichanser där motståndaren schackade i ytterligare 20 drag innan Marcus krånglat sig ur smeten och till sist lyckats vinna. Slutresultat fastställdes alltså till 6,6-1,4, eller 6,5-1,5, som man också kan säga. Det ser gott ut i Hälsingland och i bilen på väg hem såg vi gäss.
Resultatet av bord i strategiskt utplacerad ordning:
Ölands SS, snittrank:1851 - GSK, 1949 1,5 - 6,5
1. Conny Olsson, 2256 - Patrick Fransson, 2135 ½-½
2. Björn Alling, 2008 - Percy Fransson, 2213 ½-½
3. Roger Larsson, 1979 - Pierre Fransson, 1973 0-1
4. Mikael Nilsson, 1899 - Emil Lindahl, 2021 - 0-1
5. Christer Erlandsson, 1784 - Marcus Johnsson, 1920 0-1
6. Jan Henell, 1646 - Björn Klasson, 1882 ½-½
7. Christer Schöllin, 1671 - Anton Gummeson, 1800 0-1
8. Albin Olsson, 1566 - Angelina Fransson, 1644 0-1
Verkligt substansfyllt referat påhittat av: Sune Mangs |
|
|
|
|
|
