|
|
|
|
Satans Tur i Ur och Skur |
den 18 november 2007 |
Det är den adertonde November, 2007. Dimman ligger tät över det småländska låglandet och duggregnet blåser omkring och lämnar inget utom förödelse i sitt spår. Dessa var de yttre förhållanden som rådde då Glasrikets glada vänner begav sig ut på nya schackäventyr, denna gång till Emmabodas folkets hus. Mästersmidaren Per-Åke Johansson hade till denna andra rond av division II lattjat ihop ett ganska starkt lag med Franssöner i toppen och botten, med en god och söt smet där emellan. Med 259 poäng högre genomsnittsranking vore det väl faktiskt sjävla fan ifall man inte skulle vinna. Men äro inte schackets förrädiska snårighet synnerligen snårig? Jo, det är den.
Först klar var Torgny på sjätte bord som kom okej ut men sedan inte fick till någonting alls utan alla bitar gjorda av trä byttes ner tills det nästan bara fanns en fet, ogenomtränglig bondekedja kvar och partiet slutade remi. Kort därefter gick Percy samma öde till mötes efter sin vana otrogen blivit neutraliserad efter 10 drag och stått lite sämre. Skönt då att Admir är en duktig man och fixade fram ett par goda c&b-bönder och vann ett fint parti. Med ställningen 2-1 i ryggen och ett par fina ställningar för GSK såg saken ganska lovande ut men ojsan hejsan svejsan vad skenet bedrog. Marcus som stått lite bättre partiet igenom roffade enligt obekräftade uppgifter åt sig ett helt torn i motståndarens tidsnöd. Strax därefter missade han en jobbig tristessig endragsmatt och matchen var återigen lika. Patrick på andrabord spelade en mystisk sicilianare och var stolt över sitt centrum. Detta kostade dock en rockad och kvalité att uppbringa. I det kniviga slutspelet trollade Patte dock fram en liten fribonde och remin förhandlades fram. Även Björn fick nöja sig med en remi trots motståndarens semi-brutala tidsnöd i en rätt komplicerad ställning. 3-3.
Därmed återstod Emil och Angelinas partier. Emil spelade rätt säkert och kunde efter ett halvtrist parti med ett ton pjäsbyten roffa åt sig ett par goda bönder och ett centrum maffigare än Patricks. Ett vunnet slutspel uppstod vilket Emil inte tabbade sig i utan vann utan större svårigheter. Med ställningen 3-4 och endast Angelinas partis öde kvar att avgöra var spänningen välsådd och övergödd. Partiet hade innan 40-dragskontrollen en rätt ömsesidig tidsnöd där Angelinas motståndare fräckt stal en av Angelinas pjäser. Turligt nog hade vår glasrikar-talang lite kompensation i form av fribönder på g- och h-linjen. Fantastiskt. Dessvärre lyckades Emmabodaren få till en effektiv block som såg ut att detronisera Angelinas förhoppningar om att åtminstone hålla remi och således vinna matchen den härliga. Men då mörkret var som allra svartast trädde motståndarens tidsnöd in och Angelina fick urtur i skur och tog den lilla chans som gavs, snodde ett torn efter en taktisk finess och vann kort därefter. Ren glädje och lättnad genomsyrade lokalen och alla glasrikarhjärtan. Trist för Emmaboda som kämpat gott, spelat bra och sånär lurat Glasriket på konfekten. Här följer obegripliga siffror:
Emmaboda SS - GSK 3-5 1. Göthe Gustafsson, 2037 - Percy Fransson, 2224 ½-½ 2. Ulf Hedvall, 1725 - Patrick Fransson, 2146 ½-½ 3. Jan Feldreich, 1690 - Marcus Johnsson, 1929 1-0 4. Lorenzo Valle, 1524 - Emil Lindahl, 1954 0-1 5. Mattias Kulander, 1513 - Björn Klasson, 1886 ½-½ 6. Joel Henriksson, 1481 - Torgny Klasson, 1822 ½-½ 7. Uros Stamenkovic, 1427 - Admir Kadunic, 1459 0-1 8. Kristofer Robertsson, 1408 - Angelina Fransson, 1467 0-1
Vid tangenterna: Undertecknad. |
|
|
|
|
|