Den allmänna åsikten i Schacksverige inför höstens elitserieupptakt verkade vara att LASK inte skulle ha mycket att hämta i Elitserien utan de utländska elitspelarna, de beryktade "proffsen". När de första tre ronderna avverkades i Rådhushallen i Malmö i helgen visade dock förstalaget att man inte behöver några schyssta järnrör för att slå världen med häpnad – det räcker bra med god lagmoral och rejäla kämpatag.

Målsättningen inför de tre matcherna kan sammanfattas enligt följande: seger mot Solna SS, seriens på pappret klart svagaste lag, var ett måste; i matchen mot SK Passanten skulle vi kriga om segern och i bästa fall vinna, och mot Sollentuna SK, förra årets seriesegrare, skulle vi falla med flaggan i topp (och under alla omständigheter undvika att upprepa förra säsongens pinsamma 0-8-förlust).

Som lagledare ansåg jag att laguppställningen gjorde ett sådant scenario troligt. Laget innehöll en utmärkt blandning av hungriga juniorer – Hans Tikkanen, Linus Olsson, Daniel Semcesen – och mer erfarna toppspelare – Jesper Hall, Christer Niklasson – med stabila lagspelare som Borislav Ikonic, Nejib Bouaziz och Tomas Olsson som grädde på moset. Enda frågetecknet var måhända lagledaren själv, alias undertecknad, tämligen oprövat kort i sådana här sammanhang. Jag var dock fast besluten om att sälja mig så dyrt som möjligt på sjunde bord!

Första matchen mot Solna på fredagskvällen gick helt enligt planerna. Efter en trevande inledning började det se lovande ut på flera brädena efter 2-3 timmar, och efter tidsnöden stod det klart att vi skulle vinna. Segrar noterades för Christer, Daniel, Boris och undertecknad. Den enda förlusten kom sedan Jesper på första bord spelat för hårt på vinst mot Mikael Jonsson, men detta skedde först i andra tidsnöden, och då var segern redan bärgad. Till slut skrevs segersiffrorna till 5,5-2,5. En bra start!

Stämningen i laget var laddad inför andra matchen mot Passanten, och en urladdning var vad vi skulle få se. Passanten hade högre rating på alla borden utom det tredje (där Christer utratade sin motståndare Dan Cramling med 20 poäng). Efter två timmar började lagledaren, optimistisk av naturen, ana att det kanske kunde gå vägen. Den egna ställningen var mycket lovande, och på minst 3-4 av de övriga borden såg det lovande ut, efter mycket ambitiösa partianläggningar av vår juniortrio. På andrabordet inkasserat Hans snart en meriterande och solklar seger mot GM Juan Bellon, och när jag själv lyckades vinna mitt parti mot Stefan Sandén stod det klart att vi skulle vinna igen – frågan var bara med hur mycket. Till slut slutade matchen med de smått osannolika siffrorna 7,5-0,5, bland annat sedan Jesper besegrat GM Pia Cramling och Daniel och Linus slagit var sin ex-LASKare, Ludvig Sandström respektive Mats Andersson. Största segern av ett lägre rankat lag i elitseriens historia? Det förefaller inte otroligt! Som kuriosa kan nämnas att Passanten fick sin halvpoäng sedan Tomas Olsson missat en forcerad vinstfortsättning i tidsnöden.

Efter två solklara segrar toppade LASK helt otippat serietabellen inför tredje dagens rond, en halv partipoäng före Limhamns SK. På pappret stod "seriefinalen" mot Sollentuna, ett lag som trots att de inte hade mönstrat sin allra starkaste uppställning hade en medelrating på skräckinjagande 2474 (jämfört med 2345 för LASK). Vi kände oss dock långtifrån slagna på förhand. Under de första timmarnas höll vi också uppe spelet mycket väl. Daniel tvingade Luis Couso att ge upp redan efter ett par timmar, och länge såg det faktiskt ut som att vi skulle vinna med 5-3. I tidsnöden satte dock lagledaren bort en klart vunnen ställning mot Jonas Eriksson och förlorade, och sedan även Hans missat remischackar mot Emanuel Berg och Linus blivit nedmald i mittspelet av Johan Eriksson blev det till slut förlust med minsta möjliga marginal, 3,5-4,5. I matchens sista parti besegrade Jesper Sverigeettan Evgenij Agrest efter enormt övertygande spel. Det partiet hade förtjänat att avgöra matchen till vår fördel!

Sammanfattningsvis får LASK vara klart nöjda med resultaten från de första tre ronderna. En seger även mot Sollentuna och kontraktet inför nästa säsong hade varit mer eller mindre klart. Kan vi bara hålla uppe taggningen och lagmoralen även i fortsättningen kommer dock matchpoängen att fortsätta ramla in, inget snack om saken. LASK är definitivt bättre än somliga trott!

Fullständiga bordsresultat och serietabell återfinns här.
Tapio Tikkanens bilder från Malmö finns på Schackcentralen.

Björn Johnson, lagledare